Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan subjektivt vÀlbefinnande och olika former av sociala relationer bland gymnasieungdomar, om det finns nÄgon könsskillnad samt vilken form av relationer som pÄverkar subjektivt vÀlbefinnande mest. Studien innefattade 36 gymnasieungdomar och de sociala relationer som inkluderades var relationer till förÀldrar, lÀrare samt vÀnner. Studien visade pÄ ett positivt samband mellan sociala relationer och subjektivt vÀlbefinnande och ingen könsskillnad i subjektivt vÀlbefinnande förelÄg. Olika former av sociala relationer visade pÄ positiva samband i subjektivt vÀlbefinnande bland pojkar respektive flickor. Detta kan möjligtvis bero pÄ att pojkar och flickor befinner sig i olika mognadsstadier under tonÄren..

Studien behandlar sociala relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lÀrare och elev har för kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en kvalitativ intervjustudie som metod. HÀr undersöktes om pedagogerna ansÄg att sociala relationer pÄverkade deras lÀraruppdrag och pÄ vilket sÀtt sociala relationer pÄverkade deras val av undervisning, planering och elevers kunskapsutveckling..

Denna uppsats fokuserar pÄ huruvida sociala möten och relationer finns mellan sÀrskolebarn och grundskolebarn, och hur de i sÄ fall fungerar. För att fÄ en förstÄelse för detta har vi gjort litteraturstudier och genomfört intervjuer med personal i de bÄda skolformerna pÄ tre olika skolor.Uppsatsen innehÄller en teoretisk bakgrund kring sociala möten och relationer, en historisk tillbakablick, samt definitioner av olika begrepp. Genom vÄra intervjuer har vi sett att sociala relationer mellan grund- och sÀrskolebarn inte förekommer sÀrskilt frekvent. Vi har kommit fram till att lokalintegrering inte leder till djupare relationer, men det skapar dock möten som leder till att barnen fÄr ökad förstÄelse och acceptans för varandra..

Syftet med undersökningen var att se om lekarbetsmetoden Àr en effektiv metod för barn med koncentrationssvÄrigheter och/eller svÄrigheter med sociala relationer. Jag ville ocksÄ fÄ svar pÄ om koncentrationsförmÄgan och förmÄgan till att etablera fungerande sociala relationer förbÀttras positivt hos barn/elever genom lekarbete. Jag undersökte pedagogers uppfattningar om och resultaten av lekarbete pÄ nÄgra av dessa barn via intervjuer med lekpedagoger och andra pedagoger kring barnet och tog del av utvÀrderingar och lekschema som lekpedagoger förmedlade. Sammanfattningsvis pekade resultaten av min undersökning pÄ att lekarbete Àr en effektiv metod för barn med koncentrationssvÄrigheter och sociala relationssvÄrigheter och att koncentrationsförmÄgan och sociala relationer i hög grad förbÀttrats positivt hos barnet/eleven genom lekarbete..

Syftet med denna studie Àr att undersöka ensamkommande flyktingbarns upplevelser av de sociala relationer de har skapat i Sverige. Genom att studera olika aspekter av deras sociala relationer blev det möjligt att kontextualisera dessa i förhÄllande till studiens teman; sociala relationer/sociala band, integration och tillhörighet. Studien har utifrÄn tidigare forskning, relevanta teorier samt öppna intervjusamtal med Ätta pojkar, anvÀnt sig av en kvalitativ forskningsmetod. Resultaten visar att de sociala relationer som informanterna har skapat i Sverige har fungerat som ett socialt stöd och har bidragit till deras vÀlmÄende. Informanternas bristande sprÄkkunskaper var det största hindret för att söka sig utanför den egna etniska gruppen.

Goda arbetsrelaterade sociala relationer Àr nÄgot som intuitivt kan kopplas till en rad positiva effekter i organisationer. BristfÀlliga sociala relationer pÄ en arbetsplats kan pÄ motsvarande sÀtt tÀnkas leda till problem. En genomgÄng av litteraturen visar dock att det saknas en konceptualisering av begreppet arbetsrelaterade sociala relationer samt ett instrument för att mÀta dessa. Syftet med denna studie var att identifiera begreppets underdimensioner samt att utveckla ett psykologiskt mÀtinstrument för dessa. BÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod har tillÀmpats genom djupintervjuer samt en enkÀtundersökning.

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan arbetstrivsel och personlighet samt arbetstrivsel och kvaliteten pÄ sociala relationer i arbetet. För att mÀta arbetstrivseln och sociala relationer pÄ arbetet formulerades sex frÄgor som var avsedda att mÀta i vilken grad deltagarna trivdes pÄ arbetet och hur de trivdes i sin arbetsgrupp. För att mÀta personlighet anvÀndes Ten-Item Personality Inventory som Àr ett personlighetstest utvecklat utifrÄn femfaktormodellen som innefattar fem olika personlighetsdrag. Det insamlade datamaterialet bestod av 57 besvarade enkÀter frÄn undersköterskor pÄ tre kommunala arbetsplatser. Resultatet visade pÄ ett signifikant positivt samband mellan arbetstrivsel och sociala relationer pÄ arbetet.

Skolan ska strÀva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lÀra. I leken skapar barn sociala relationer tillsammans med andra barn dÀr de ocksÄ lÀr sig att kommunicera, lösa konflikter, kÀnna empati och medkÀnsla för andra barn. I leken trÀnas Àven barns allsidiga rörelsekompetens vilket krÀvs för att de ska kÀnna trygghet och stÀrka sitt sjÀlvförtroende. Barn med motoriska brister kan ibland uppleva problem i leken dÄ de inte har en allsidig grundlÀggande rörelsekompetens. Syftet med arbetet var att undersöka om lÀrare i Idrott och hÀlsa uppfattar nÄgon anknytning mellan barns motorik och deras sociala relationer.

Sociala relationer mellan arbetskamrater har en stor betydelse för individers vÀlmÄende och arbetstrivsel. Trots denna insikt finns det fÄ studier om hur relationerna ser ut och det saknas studier om hur de respektive relationerna relaterar med arbetstrivseln inom olika sektorer. Relationerna uppdelas hÀr i uppgiftsorienterade och personliga relationer. Syftet med studien var att undersöka hur relationerna till arbetskamraterna pÄverkar trivseln för sektorn arbetare genom betydelsen av personliga relationer i jÀmförelse med uppgiftsorienterade. En multipel regressionsanalys visade att de endast de personliga relationerna hade signifikant betydelse för arbetarnas trivsel.

AbstraktSyftet med denna uppsats har varit att undersöka om den tid som avsÀtts till internetanvÀndande tas frÄn sociala face to face relationer, och om frekvent internetanvÀndande har nÄgon inverkan pÄ tillgÄngen till resurser i form av socialt kapital. För att undersöka detta har kvalitativ metod och analys tillÀmpats. Datainsamling har skett genom intervjuer med totalt tio respondenter. Resultatet visar att frekvent internetanvÀndande tar tid frÄn sociala face to face relationer, samt att frekvent internetanvÀndande kan ha en effekt gÀllande tillgÄngen pÄ socialt kapital. DÀremot kan inget entydigt resultat redovisas som visar om tillgÄngen pÄ socialt kapital ökar eller minskar till följd av frekvent internetanvÀndande.Nyckelord: internet, socialt kapital, sociala relationer, virtuella kontakter..

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka vilken betydelse sociala aktiviteter har för Àldre mÀnniskor.Metod: En litteraturstudie av elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Studierna artiklarna bygger pÄ har ett urval av socialt aktiva Àldre deltagare med fokus pÄ sociala aktiviteter ur ett deltagarperspektiv. I dataanalysen anvÀndes kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats.Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier: Sociala relationer, vidgade vyer, meningsfullhet, tillhörighet, delaktighet, sociala rutiner, livsberikande, tillföra nÄgot till andra, personlig utveckling och vÀlbefinnande.Slutsats: Sociala aktiviteter var betydelsefulla för deltagarna i studierna som utgör underlag för den hÀr studien. De bidrog till sociala relationer och vÀlbefinnande..

Sammanfattning Mitt syfte med denna uppsats Àr att studera vad det finns för faktorer som pÄverkar sociala relationer i elevgrupper. Jag vill Àven ta reda pÄ om lÀrare tycker att det Àr viktigt att upprÀtta goda sociala relationer bland elever och varför de i sÄ fall anser det viktigt. För att fÄ veta detta har jag gjort en empirisk kvalitativ studie dÀr jag intervjuat lÀrare samt observerat elevgrupper. Jag har gjort min studie i grundskolans tidigare Är. Undersökningen har resulterat i ett flertal olika faktorer som pÄverkar det sociala klimatet i elevgrupper bÄde positivt och negativt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad skolans personal uppfattar vara skolans sociala funktion. Vi har i vÄr studie kommit fram till att styrdokument, litteratur och forskning visar att skolans sociala funktion Àr en bÄde omfattande och viktig del i skolans vardagspraktik. Den berör aspekter som fostran, lÀrande och mÀnskliga relationer samt samverkan mellan hem, skola och elevhÀlsa. Detta stÀmmer till stor del överens med vad vÄra respondenters uppfattning och upplevelser gÀllande skolans sociala arbete. Men samtidigt uttrycker flera av respondenterna en osÀkerhet om vad den sociala funktionen innebÀr i praktiken, vad som stÄr i aktuella styrdokument, vad en social funktion kan eller ska innehÄlla och hur mycket tid det sociala arbetet fÄr ta irelation till de kunskapsmÄl som ska uppnÄs..

Genom att studera relationen mellan upplevt psykologiskt arbetsklimat och anstÀlldas anvÀndande av sociala media i arbetet söktes stöd för studiens huvudsyfte: om anstÀllda anvÀnder sig av sociala media i arbetet om arbetsklimatet inte upplevs som positivt, samt om sociala media anvÀnds, hur anstÀllda dÄ uppfattar sociala media som hjÀlp och stöd i arbetet. Genom en webbaserad enkÀt samlades data in frÄn deltagarna (N = 27), vilka hÀrrörde frÄn tre IT-avdelningar i en kommunal organisation i Mellansverige. Analyser av ackumulerad data skedde till övervÀgande del genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test. Resultatet indikerade stöd för tvÄ av studiens tre hypoteser vad gÀller samband mellan upplevelse av psykologiskt arbetsklimat och anvÀndande av sociala media, samt skillnader mellan anstÀlldas upplevelse av relationer till kollegor offline och anvÀndande av sociala media. DÀremot hittades inga signifikanta skillnader för hur anstÀllda, beroende pÄ hur de ser pÄ kunskap, tar stöd frÄn relationer online och offline..

Genom att studera relationen mellan upplevt psykologiskt arbetsklimat och anstÀlldas anvÀndande av sociala media i arbetet söktes stöd för studiens huvudsyfte: om anstÀllda anvÀnder sig av sociala media i arbetet om arbetsklimatet inte upplevs som positivt, samt om sociala media anvÀnds, hur anstÀllda dÄ uppfattar sociala media som hjÀlp och stöd i arbetet. Genom en webbaserad enkÀt samlades data in frÄn deltagarna (N = 27), vilka hÀrrörde frÄn tre IT-avdelningar i en kommunal organisation i Mellansverige. Analyser av ackumulerad data skedde till övervÀgande del genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test. Resultatet indikerade stöd för tvÄ av studiens tre hypoteser vad gÀller samband mellan upplevelse av psykologiskt arbetsklimat och anvÀndande av sociala media, samt skillnader mellan anstÀlldas upplevelse av relationer till kollegor offline och anvÀndande av sociala media. DÀremot hittades inga signifikanta skillnader för hur anstÀllda, beroende pÄ hur de ser pÄ kunskap, tar stöd frÄn relationer online och offline..